Osana Lapinlahti-yhteisön vaikuttamistyötä kirjoitimme kampanjapäällikköni kanssa kirjeen, jota kehotimme kaupunkilaisia lähettämään viidelle, ratkaisevassa asemassa satamatunnelin äänestyksessä olevalle kaupunkiympäristölautakunnan jäsenelle ja varajäsenelle: Eveliina Heinäluoma (sd.), Sami Kuusela (sd.), Jenni Hjelt (sd., varajäsen Kuuselalle), Silja Borgarsdóttir Sandelin (r.) ja Nils Torvalds (r., varajäsen Borgarsdóttir Sandelinille).
Arvoisa kaupunkiympäristölautakunnan jäsen,
Pyydän, että palautat Satamatunnelin kaavan valmisteluun etkä hyväksy A-linjauksen asemakaavaa.
Satamatunnelilla ei ratkaista Jätkäsaaren ruuhkia. Hankkeen toimivuustarkasteluissa ei ole ollenkaan tutkittu Satamatunnelin vaikutuksia aamu- ja iltaruuhkiin Jätkäsaaren alueella ennusteen kohdevuonna 2040. Ruoholahdessa puolestaan liikenteelle muodostuu pullonkaula Salmisaarenkadun liittymään, minkä vuoksi aamuruuhkassa jonot ovat pidemmät, jos A-linjaus rakennetaan (Liikenne-ennusteet ja toimivuustarkastelut, Ramboll Finland Oy, 18.12.2024, KYLK 9/2025 liite 4).
Valmisteluaineistossa kerrotaankin suoraan, että “Satamatunnelilla ei pyritä ensisijaisesti ratkaisemaan Jätkäsaari/Ruoholahti alueen autoliikenteen ruuhkia vaan parantamaan sataman saavutettavuutta ja mahdollistamaan sujuva sataman operointi” (Vuorovaikutusraportti 11.2.2025, s. 9, KYLK 9/2025 liite 7).
A-linjauksen kustannukset ovat arvioidun 300 miljoonan euron sijaan noin 440 miljoonaa euroa Salmisaaressa menetettävän rakennusoikeuden takia. Kaupunkiympäristön toimialan lautakunnalle antamien tietojen perusteella A-linjauksen hyväksymällä kaupunki menettää noin 138 miljoonan euron arvosta rakennusoikeutta aiempaan D-linjausvaihtoehtoon verrattuna ilman meritäyttöjä. Asuinrakentaminen ja Salmisaaren liittäminen osaksi kantakaupunkia ei onnistu A-linjauksen hyväksymisen myötä.
Tiedämme satamalle esitetyistä kysymyksistä, ettei teillä ole tarkkoja talousmallinnuksia käytössänne tästä 300 miljoonan euron hankkeesta. Tunnelin rakentamisella tavoitellaan Helsingin Satama Oy:n liiketoiminnan kasvua. Liiketoiminnan kasvu riippuu tunnelin käyttöasteesta ja vaikuttaa Helsingin Sataman takaisinmaksukykyyn. Näin ollen päätöksen pitää perustua kattaviin ajantasaisiin taloudellisiin laskelmiin. Missä ovat hankkeen talousmallinnukset?
Investoinnin takaisinmaksu perustuu oletukselle, että Helsingin ja Tallinnan välinen liikenne kasvaa tasaisesti vuoteen 2060 saakka, vaikka vaihtoehtoisia kehityskaaria on useita. Sataman liiketoimintaan vaikuttaisi huomattavasti Helsingin ja Tallinnan välille rakennettava tunneli. Sille on todennäköisesti poliittista tahtotilaa Suomenlahden kummallakin puolella nykyisessä maailmantilanteessa jo tämän hallituskauden aikana. Helsingin kaupunginhallitus on jo peräänkuuluttanut selvityksiä hankkeen edistämiseksi lausunnossaan liikenne- ja viestintäministeriölle (KHS 9/2025).
Jos liikenne ei kasva Helsingin Sataman optimististen odotusten mukaisesti, lankeavat Satamatunnelin kustannukset helsinkiläisten veronmaksajien maksettaviksi. 300 miljoonan euron investointi ja Salmisaaren rakennusoikeuksista luopuminen ilman perusteellista taloudellista harkintaa tarkoittavat valtavan riskin ottamista helsinkiläisten rahoilla.
Edustuksellisen demokratiamme luottamushenkilönä sinut on valittu edistämään Helsingin kaupungin ja helsinkiläisten etua.
Ystävällisin terveisin,
N.N.
I vårt advocacy-arbete inom Lappviken-gemenskapen skrev vi tillsammans med min kampanjchef ett brev som vi uppmanade invånare att skicka till de fem medlemmar av stadsmiljönämnden som var i en vågmästarroll i beslutet om hamntunneln: Eveliina Heinäluoma (SDP), Sami Kuusela (SDP), Jenni Hjelt (SDP, suppleant för Kuusela), Silja Borgarsdóttir Sandelin (SFP) och Nils Torvalds (SFP, suppleant för Borgarsdóttir Sandelinille).
Bästa ledamot i stadsmiljönämnden,
Jag ber Dig återföra detaljplanen för hamntunneln till förberedelse och inte godkänna detaljplanen för tunnelns A-linje.
Hamntunneln kommer inte att lösa trafikrusningen på Busholmen. I Helsingfors Hamn Abs funktionalitetsstudie över projektet har man inte överhuvudtaget granskat hamntunnelns konsekvenser för morgon- och eftermiddagsrusningen på Busholmen under prognosåret 2040. I Gräsviken kommer i sin tur en flaskhals att uppstå vid Sundholmsgatans anslutning, vilket leder till att köerna under morgonrusningen blir längre om A-linjen byggs (Liikenne-ennusteet ja toimivuustarkastelut, Ramboll Finland Oy, 18.12.2024, stadsmiljönämnden 9/2025 bilaga 4).
I beslutsdokumenten anges uppriktigt och uttryckligen att ”Hamntunneln inte i första hand är avsedd att lösa trafikrusningar på Busholmen och i Gräsviken, utan att förbättra tillgängligheten till hamnen och att möjliggöra en smidig hamnverksamhet” (Vuorovaikutusraportti 11.2.2025, s. 9, stadsmiljönämnden 9/2025 bilaga 7).
På grund av förlusten av byggnadsrätt på Sundholmen kommer kostnaderna för A-linjen att i stället för beräknade 300 miljoner euro att uppgå till ca 440 miljoner euro. Enligt de uppgifter som stadsmiljösektorn har tillställt nämnden kommer staden genom att godkänna A-linjen att förlora cirka 138 miljoner euro i byggnadsrätt utan markutfyllnad i havet jämfört med det tidigare alternativet för D-linjen. Bostadsbygge och en integrering av Sundholmens område med stadskärnan kommerinte att vara möjlig ifall man godkänner A-linjen.
Vi vet från de frågor som ställts till hamnen att ni inte har tillgång till exakta ekonomiska modeller för detta projekt på över 300 miljoner euro. Avsikten med byggandet av tunneln är att öka Helsingfors Hamn Ab:s affärsverksamhet. Framgången kommer dock att bero på tunnelns nyttjandegrad och påverkar Helsingfors Hamns förmåga att återbetala lånet för investeringen. Beslutet måste därför grunda sig på omfattande och aktuella ekonomiska beräkningar. Var är projektets ekonomiska modeller?
Återbetalningen av lånet för investeringen baseras på ett antagande om att trafiken mellan Helsingfors och Tallinn kommer att stadigt växa fram till 2060. Det finns dock flera alternativa scenarier. Hamnens affärsverksamhet skulle påverkas avsevärt av byggandet av en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn. I det rådande världsläget finns det sannolikt politisk vilja för detta på båda sidor om Finska viken redan under denna regeringsperiod. Helsingfors stadsstyrelse har redan i sitt utlåtande till kommunikationsministeriet (KHS 9/2025) efterlyst utredningar för att föra projektet framåt.
Om trafiken inte ökar i enlighet med Helsingfors Hamns optimistiska projektioner kommer kostnaden för hamntunneln att falla på skattebetalarna i Helsingfors. En investering på mer än 300 miljoner euro och att avstå från byggnadsrätten på Sundholmen utan en grundlig ekonomisk bedömning innebär att man tar en enorm risk med helsingforsbornas pengar.
I egenskap av förtroendevald bör Du främja Helsingfors stads och helsingforsarnas intressen.
Med vänlig hälsning,
N.N.
Reply